Utredningen fastnar i utrednings göraren 4: En sammanställning

Den här serien blogginlägg är en ansats att undersöka siffrorna bakom den könsbekräftande vården av vuxna i Sverige. Serien består av fem delar. I den första delen introducerade jag kort vad en könsidentitetsutredning är och hur den sitter ihop med svensk lagstiftning, vem som går igenom den och varför. Eftersom jag är datavetare kommer jag att beskriva processerna här ur det perspektivet – som en pipeline med parallella inslag. Jag kommer också delvis att använda datavetenskapliga metoder för att diskutera egenskaper hos processerna.

I den andra delen försökte jag säga något om hur många som berörs av situationen med hjälp av offentligt publicerade siffror. Det är så att säga det ytligaste möjliga grävet. I den tredje delen presenterde jag en enkätundersökning jag gjort.

I den här delen, den fjärde sammanställer siffror för bland annat väntetider med hjälp av siffror jag begärt ut och fått in via min enkät. I den femte delen sätter jag siffrorna i sin kontext, diskuterar vad som händer nu, och jämför med min egen situation som exempel.

Historiska väntetider från SOU 2017:92 

Alla siffror från 2017-05-24—2017-10-09. Siffrorna är inte så tydligt strukturerade, och det är oklart om väntetiderna är summor, löper parallellt, osv. Jag har gjort mitt bästa för att översätta till mitt format men den som är intresserad rekommenderas att läsa den ursprungliga sammanställningen. Förmodligen har de olika regionerna tolkat frågan olika, för siffrorna skiljer sig väldigt mycket. Det är i vilket fall tydligt att de under 2017 var rejält mycket lägre än de är nu — många regioner meddelar att de gör klart en utredning på ett år.

Officiella väntetider nu

För att uppdatera siffrorna ringde jag runt till de olika regionernas telefontider om de inte själva publicerade väntetider på sina webbsidor (eller ens hade webbsidor). Det var bara Lundströmmottagningen och Anova som publicerade statistik, och av dem var bara Lundströmmottagningens statistik aktuell. Jag använde istället de senaste siffrorna jag fått tidigare från Anova.

När det gick använde jag 1177s meddelandefunktion. I de andra fallen ringde jag. Det ska sägas i sammanhanget att samtliga mottagningar har förfärliga telefontider av typen “olika udda timmar några dagar i veckan”. Vissa av dem svarar också inte alls under sina telefontider. En av mottagningarna, Lund, erbjuder bara en telefontid för bokningar enligt sin webbsida.

Väntetider och utredningstider i min enkätstudie

Jag fick in 14 svar på enkäten, av vilka de flesta inte var så användbara (som synes nedan). Det är uppenbart att jag anpassat frågorna lite för mycket efter hur jag vet att det ser ut på Anova och Uppsala, för i synnerhet svaren från Lundströmmottagningen är svåra att tolka i samma ramverk eftersom respondenterna helt enkelt inte fyllt i några interna väntetider. Samtidigt är det helt orimligt att en utredning har ett möte varje vecka eller ens varje månad i två års tid — den typen av resurser har ingen region — så någonstans måste det finnas väntetider. Min erfarenhet från svaren i enkäten, personer jag pratat med, siffror från Region Uppsala, och egen erfarenhet är att en utredning är i storleksordningen fem besök och därför i praktiken faktiskt några månader lång som mest. Resten är mer eller (oftast) mindre terapeutisk luft.

En annan intressant sak är att det går att se Anovas nuvarande exploderande väntetid uppstå i tabellen. Den börjar som en lång väntetid i mitten på utredningen runt 2018, förmodligen för att personal slutat, gått på ledighet, etc, och flyttar sedan successivt bakåt i processen tills den blir initial väntetid som är kvar 2022. Det här visar också hur känslig och potentiellt orättvis processen är — den som fastnar framför en sådan “bubbla i pipelinen” kan få en betydligt längre utredning med betydligt mer luft än genomsnittet. Det betyder i sin tur också att den som rör sig i riktning mot en sådan bubbla kommer att uppleva en kafkaesk väntan där alla angivna väntetider hela tiden ökar explosionsartat utan förvarning (och, beroende på hur bra regionen är på att kommunicera, utan annat meddelande än att inget händer ett halvår efter den förväntade sluttiden).

Den här serien blogginlägg är en ansats att undersöka siffrorna bakom den könsbekräftande vården av vuxna i Sverige. Serien består av fem delar. I den första delen introducerade jag kort vad en könsidentitetsutredning är och hur den sitter ihop med svensk lagstiftning, vem som går igenom den och varför. Eftersom jag är datavetare kommer jag…